﻿global metapost
högsta.Id 0

metapost
Status publicerad
Källid 3258
Titel Gamla trädgårdsväxter. Nyttans och nöjets biologiska kulturarv
Titel.kortform Gamla trädgårdsväxter
Titel.dokumentnr
Titel.överordnad
Utgivningsår 2014
Utgåvenr
Ställe Ordlista, s. 26
ISBN-kod
ISSN-kod
SAB-kod
Utgivare.1.urspr.organisation Riksantikvarieämbetet (RAÄ)
Utgivare.2.nu.organisation
Klassifikationssystem.1.namn
Klassifikationssystem.1.kortnamn
Klassifikationssystem.1.url
Klassifikationssystem.1.beskrivning
Tolka.OKGR-märkning baraOmInteOrdklassSjälvklar
Tolka.skillnadTermSynonym.förvalt troligenIngenSkillnad
Tolka.skillnadTermSynonym.sv troligenIngenSkillnad

svTE apomikter
svDF växter som förökar sig utan någon form av befruktning. Avkommorna blir genetiska kopior av föräldraindividerna

svTE dioik
svSYTE tvåbyggare
svDF växtart vars hon- och hanblommor sitter på skilda individer

svTE fröbank
svFK I jorden finns levande frön som ligger för djupt ner i jorden för att gro. De kan ha kvar grobarheten under mycket lång tid (Milberg 1990) men väckas till liv om de kommer upp i ljuset, vid omrörning av jord eller en skogsbrand.

svTE fröpåsebotanik
svFK Arter som kommit in i Sverige genom att t.ex. Trafikverket använt utländskt frömaterial när man vill få vägskärningar eller andra ytor att täckas av vegetation.

svTE fröstam
svDF nytt träd som uppkommit genom att ett frö (en kärna) grott
svAN Det får andra genetiska egenskaper än föräldrarna men kan likna dem. Om en fröstam har bra egenskaper kan de användas som en ny sort, ges ett eget namn och spridas genom ympning.

svTE hybrid
svDF avkomman när två olika genetiskt skilda individer paras, oftast två olika arter

svTE invasiv art
svDF art som (aktivt eller passivt) införts av människan i en ny miljö, etablerat sig och börjar sprida sig kraftigt på ett sätt så att den hotar andra arter

svTE klonarkiv
svDF genbank för ympade fruktsorter och andra vegetativt förökade växter

svTE naturalisering
svDF växter eller djur som spridits av människan (medvetet eller omedvetet) till en ny miljö och där etablerat sig i naturen
svEX Exempel är bland växterna druvfläder, häggmispel, jättegröe, kungsängslilja och vattenpest samt bland djuren fälthare, dovhjort, fasan och kanadagås.

svTE pomologi
svFK En bok om frukter av alla slag.

svTE ruderatmark
svDF skräpmark, ofta i närheten av bebyggelse (t.ex. avstjälpningsplatser, gator, hamnar, bangårdar och ladugårdsbackar) som ofta hyser en flora av kvävegynnade växter

svTE soptippsbotanik
svDF studier av växter som finns på våra soptippar
svAN Där kan nästa alla typer av växter upptäckas. Allt från krukväxter, tropiska frukter till ogräs från andra världsdelar.

svTE sort
svFK När man genom urvalsprocesser fått fram växtermed speciellt önskade egenskaper strävar man efter att bibehålla dem, som en sort. Det gäller då att hindra nytt genetiskt material från att komma in(korsas in) i sorten eftersom egenskaperna då förändras. Vanligast är att man då förökar växter vegetativt, dvs. inte med frön utan med mikroförökning, ympning, okulering, sticklingar eller avläggare.
svRETE ympning

svTE synantrop
svDF växt som växer i människoskapade miljöer, alltså kulturpåverkad mark och som ofta spritts dit av människor

svTE ympning
svFK När speciellt värdefulla fruktsorter förökas vegetativt genom att en knopp eller ett skott sätts på ett ympunderlag.
svRETE ympunderlag

svTE ympunderlag
svDF den grundstam som man ympar den värdefulla fruktsorten på
svAN Vanligtvis används ett lättförökat växtmaterial som är härdigt och alltså kan växa långt norrut, som är fritt från sjukdomar och virus och som i övrigt är lämpligt för att ympa eller okulera in ädla sorter i. (Okulering innebär att endast en knopp ympas in på en grundstam. Vid ympning tas ett vedartat skott med flera, ofta tre, knoppar på).
